Om mig
Jag arbetar som psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin och är verksam i Uppsala. På min blog försöker jag hålla koll på det som händer inom svensk psykiatri. Särskilt mycket intresserar jag mig för psykoterapiforskning i allmänhet och modern psykodynamisk psykoterapiforskning i synnerhet. Jag försöker fylla en del av det psykodynamiska tomrummet i blogosfären men representerar enbart mig själv i de inlägg jag publicerar här.
Jag är även aktiv musiker och spelar i några olika band. Bas och trummor är mina huvudinstrument. Följ länkarna i listan till höger för att ta en närmare titt på de musikaliska verksamheter jag är involverad i.
Hej!
Med intresse läser jag din nyanserade bild av debatten kring kbt kontra psykodynamisk terapi. Själv läser jag nu steg 2 psykodynamisk inriktning men har läst steg 1 KPT.
Jag har nu fått frågan från min syster vilka vetenskapliga studer det finns gällande de bägge inriktningarna och jag inser hur dåligt insatt jag är.
Av den anledningen har jag läst din blogg men skulle hemskt gärna vilja ha tips på om det finns några aktuella studier i dagsläget som jag kan referera till. Finns det överhuvudtaget någon studie värt att referera till för den psykodynamiska inriktningen fortsatta leverne?
Vore mycket tacksam för svar
Mvh Maria Granberg
Hej!
Tack för din kommentar. Kul att du tycker att jag uttrycker mig nyanserat kring psykoterapidebatten.
Som du säkert vet finns det en uppsjö studier där man undersökt KBT i alla möjliga olika sammanhang. Det är lite tunnare med studier på PDT, men det finns en hel del. Det beror lite på vad man är ute efter och vilken kvalitetsaspekt man vill ta hänsyn till.
En aktuell metaanalys som jämför olika terapiinriktningar med varandra när det gäller behandling av depression är följande:
Cuijpers, P., van Straten, A., Andersson, G. & van Oppen, P. (2008). Psychotherapy for depression in adults: A meta-analys of comparative outcome studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology. Vol. 76. No. 6, 909-922.
En aktuell och uppmärksammad metaanalys på psykodynamisk långtidsterapi är följande:
Leichsenring, F., Rabung, S. (2008). Effectiveness of long-term psychodynamic psychotherapy. The Journal of the American Medical Association, vol. 300, no 13, 1551-1565.
När det gäller korttidsterapi finns det bland annat denna studie som är relativt aktuell:
Abbass, A. A., Hancock, J. T., Henderson, J., Kisely, S., (2006). Short-term psychodynamic psychotherapies for common mental disorders. Cochrane Database of Systematic Reviews, 4: Art No CD004687.
Samtliga här angivna studier visar på god effekt av psykodynamisk terapi. Problemet är dock ofta att antalet studier är relativt få och framför allt att studier som undersöker specifika diagnosgrupper är fåtaliga. Själv tycker jag absolut att det finns studier som talar för den psykodynamiska terapins fortsatta leverne. De flesta studier som jämfört olika terapiinriktningar med varandra talar för att olika terapiformer är lika effektiva, även om det kan vara så att specifika teraputiska interventioner är mer avgörande för vissa specifika diagnoser.