jump to navigation

Piller eller prat torsdag, 8 oktober, 2009

Posted by parboork in Reportage, Riktlinjer, depression, Ångest.
Tags: , , , ,
2 comments

SvD, som under året gett ett betydande utrymme åt debatten kring Socialstyrelsens Riktlinjer för behandling av depression och ångest, drog i tisdags (den 6 oktober) igång en artikelserie om vilken hjälp personer med ångest och depression får i Sverige idag.

Det är en intressant artikelserie som belyser olika synsätt på psykisk ohälsa, personliga berättelser och hur behandlare ser på den nya terapitrenden. Idag beskrivs även hur internetterapi fungerar. SvD:s journalist Anders Haag har själv genomgått internetterapi och lämnar ut delar av sin dagbok.

Socialstyrelsens projektledare Gunilla Nyrén uttalar sig i en av artiklarna (Vilken hjälp..?) och menar att de nya riktlinjerna verkar ha missuppfattats. De är i huvudsak riktade till primärvården och inte till psykiatrin. Om det nu är på det sättet kan man kanske tänka sig att Socialstyrelsen själva har ett visst ansvar för den ”missuppfattningen”. Och om det nu har missuppfattats, hur anser Socialstyrelsen att psykiatrin skall uppfatta riktlinjerna?

I artikeln om behandlarnas syn på den nya trenden framträder en nyanserad bild av den kliniska vardagen. Samtliga intervjuade är oroliga för likriktningen som kommit med de nya riktlinjerna och nya vårdprogram. En kritik mot att ensidigt använda diagnosen som utgångspunkt för val av terapi växer tydligt fram i slutet av artikeln.

Förr valde man psykodynamisk terapi för alla, i dag ska vi välja kbt för alla. Strängt taget kan man inte säga att diagnosen är en så bra utgångspunkt för val av terapi. Patientens personlighet och relaterande förmåga är en bättre utgångspunkt för val av terapi.

Jag läser med spänning vidare imorgon.

”…hela arbetet måste göras om.” onsdag, 9 september, 2009

Posted by parboork in Debatt, KBT, Läkemedel, Riktlinjer.
Tags: , , ,
1 comment so far

socialstyrelsen-logo

Hårda ord från ledande psykiatrer läggs nu till den redan massiva kritiken mot Riktlinjer för behandling av depression och ångest. SvD rapporterar idag om att beslutet om att godkänna Riktlinjerna har skjutits upp från oktober i år till januari 2010 med anledning av de rekordmånga remissvaren - ”550 sidor med nästan uteslutande förödande kritik”. Johan Franck, sektionschef vid KI och verksamhetschef för Centrum för psykiatriforskning, säger till SvD:

Det är så många fundamentala fel och brister att hela arbetet måste göras om.

Hans Ågren, professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin, satt själv i en faktagrupp under utarbetandet av Riktlinjerna och har lett den arbetsgrupp inom Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) som haft som uppgift att framföra föreningens åsikter. I sina slutsatser skriver gruppen:

Prioriteringsförslagen innehåller så många tveksamheter att Socialstyrelsens legimitet att uttala sig om psykiatrisk behandling har skadats.

Vidare säger Hans Ågren till SvD att kommunikationen inom faktagruppen förhindrades av Socialstyrelsen och att det är anledningen till den okunniga snedvridningen för KBT och mot läkemedel. Kritiken i SPF:s remissvar är omfattande och massiv.

I dagens artikel i SvD finns det flera märkliga saker som framkommer. Dels att någon som själv deltagit i utarbetandet av Riktlinjerna leder en arbetsgrupp med syfte att framföra kritik mot arbetet. Lite märkligt, men säkert bra. Att kommunikationen inom faktagruppen förhindrades av Socialstyrelsen är en mycket intressant uppgift som dock är svår att värdera. Tyvärr tycks inte uppgiften följas upp av journalisten, men frågorna trängs i mitt huvud när jag funderar på saken. På vilket sätt förhindrades kommunikationen? Inom faktagruppen, mellan fakta- och prioriteringsgruppen, eller bådedera? Är det en utbredd uppfattning eller enbart Hans Ågrens åsikt?

Gamle kursaren Benjamin Bohman, ordförande för Föreningen för Sveriges KBT-psykologer, bereds snabbt plats på SvD för ett inlägg i debatten. Kritiken är förutsägbar, menar han och klappar kritikerna på huvudet genom att förklara för dem att det är naturligt och förståeligt att inte vilja få grundvalarna för sitt eget arbetssätt ifrågasatt. Han menar sedan att en enkel sökning i vetenskapliga databaser råder bot på KBT-tvivlet:

Med en enkel sökning i några stora databaser med vetenskapliga artiklar kan man finna studier som visar att KBT ger bättre långtidsresultat än antidepressiva läkemedel och att uppföljande sessioner med KBT är mer effektiv som underhållsbehandling än antidepressiva preparat.

Inga betänkligheter om hur arbetet med Riktlinjerna har gått till där. Hårda fakta är det enda som behövs. Men frågan är om inte det är detta som är den springande punkten i hela utarbetandet av Riktlinjerna och i den massiva kritik som uppstått – någonstans på vägen har kommunikationen mellan olika grupper tappats bort. Det mjuka arbetet, samtalen, psykologin, har kommit bort i ett arbete som handlar om att förorda just detta.

 

Evidens under sommaren fredag, 28 augusti, 2009

Posted by parboork in Blogg, Debatt, Psykoterapiforskning.
Tags: , , , ,
add a comment

Som Psykologtidningen tar upp i senaste numret (9/09) har en mängd remissvar kommit in till Socialstyrelsen angående de prelliminära Nationella Riktlinjer för behandling av depression och ångest.

Gunnar Bohman, Univ.lektor, leg psykolog, leg. psykoterapuet, Stockholms universitet, med kollegor har som expertgrupp utformat en gedigen skrivelse där man går igenom evidensparadigmets utveckling och evidensbasen för psykodynamisk psykoterapi. Syftet är att komplettera Socialstyrelsens Riktlinjer och det vetenskapliga underlaget för det.

Varför behövs det en sådan komplettering? kan man undra. Bohman och kollegor menar att det bland Socialstyrelsens expergrupp på 27 personer endast finns 3 legitimerade psykoterapeuter, varav alla har kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Belysningen av det psykodynamiska kunskapsområdet i Riktlinjerna har naturligtvis blivit därefter.

Denna grupp med Gunnar Bohman i spetsen kommer fram till följande efter sin genomgång: 

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att psykodynamisk terapi, utifrån senare års studier och nämnda metastudier, väl uppfyller kraven på empiriskt validerad och evidensbaserad behandling. Aktuell empirisk forskning har också visat att psykodynamisk terapi har varaktig effekt vid olika psykiatriska diagnoser. Behandlingsmetodens inriktning på förändring av patienters specifika strategier och förhållningssätt, bakom olika (ofta flera) former av svårigheter och symtom utgör en påtaglig styrka i klinisk praxis.

 

Ok, men vad har man för grund i att påstå det? Läs hela rapporten här!

Även Göran Rosenberg har skrivit en kommentar till evidensparadigmet i en kolumn i DN den 24 juli.

Läkaren Lars H Gustavsson refererar till denna på sin blog och ansluter sig också till skaran som vill kommentera nuvarande inriktning inom sjukvården.

Upprepning gör inte osanning till sant måndag, 15 juni, 2009

Posted by parboork in Debatt, KBT, psykodynamisk.
Tags: , , ,
add a comment

DN Debatt, söndag den 14 juni:

”Inget starkt stöd för KBT som behandlingsmetod”, signerat läkaren och docenten Tomas Eriksson.

Ännu en mycket underlig och upprörande debattartikel som inlägg i den aktuella debatten kring Nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest. Denne Eriksson har redan upprepat sitt budskap i minst tre av varandra oberoende nyhetssajter (SvD, Läkartidningen och Dagens Medicin) och får av någon märklig anledning nu även plats i DN Debatt.

Vad har dr. läk. Eriksson då att säga denna gång? Jo, efter att ha gett sig på företrädare för både psykodynamisk psykoterapi och kognitiv beteendeterapi löper Eriksson linan ut och tvålar till Socialstyrelsen, Statens berendning för medicinsk utvärdering (SBU), samt det politiska etablisemanget.

Visst finns det en poäng i att kritisera Riktlinjerna för dess ensidiga fokusering på KBT som allena saliggörande metod, som Eriksson gör, men det har gjorts på betydligt bättre sätt av andra. Eriksson fortsätter dock att proklamera psykodynamikens död och ”arvtagaren” KBT:s påhittade vetenskapliga brister på ett sätt som tycks bortom all verklighetsförankring.

Det finns gott vetenskapligt stöd för både psykodynamisk psykoterapi och för kognitiv beteendeterapi. Eriksson upprepar gång på gång envist motsatsen, men det gör naturligvis inte hans budskap sannare. Psykodynamisk terapi kommer inte att dö ut även om den riskerar att marginaliseras som det ser ut just nu.

Frågan är istället hur tillräckligt många patienter skall kunna få tillgång till en tillräckligt bred psykiatrisk, psykologisk och psykoterapeutisk behandlingsarsenal. Hur skall psykiatrins metoder kunna individanpassas tillräckligt väl för att de skall komma patienterna till nytta på bästa sätt? Där är psykiatrins utmaning idag. Om Eriksson vill fortsätta känna sig hotad som läkare och käbbla vidare med sina hopdiktade analyser, så var så god… Vi andra får väl gå vidare och ta oss an den verkliga utmaningen.

Läs även kommentarerna till artikeln. Många andra bloggare har även reagerat på denna debattartikel och de finns listade på DN.

Reportage och debatt om Riktlinjerna i P1 – Morgon torsdag, 11 juni, 2009

Posted by parboork in Debatt, Reportage.
Tags: , , ,
add a comment

P1 morgon

Remisstiden för socialstyrelsens nya riktlinjer om behandling för depression och ångest gick ut i måndags och under morgonen sändes ett reportage i P1-Morgon om riktlinjerna. Även en debatt, eller snarare ett samtal (med tanke på hur debatterna i P1-Morgon brukar låta!), mellan Mårten Gerle från Socialstyrelsen och Johan Schubert, professor i psykoterapi, Karolinska Instituet, sändes.

Lyssna på inslagen här.

Namninsamling mot Riktlinjernas utformning torsdag, 4 juni, 2009

Posted by parboork in Debatt.
Tags: ,
add a comment

namninsamling

Passa på att skriva på en namninsamling mot utformningen av nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest, innan den 8 juni. Ett enkelt sätt att vara med och påverka. Du kan också använda dokumentet som grund för en egen skrivelse.  

Namninsamlingen finns här:

http://namninsamling.se/index.php

Personligt korståg i psykoterapidebatten söndag, 26 april, 2009

Posted by parboork in Debatt, KBT, psykodynamisk.
Tags: , , , ,
13 comments

Tyvärr är det nog så att det förekommer en hel del personliga korståg mot psykodynamisk psykoterapi för närvarande. Av de skribenter som kommit att sticka ut näsan allra mest i kölvattnet av Nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest och i den allmänna debatten kring psykoterapi som förts i medierna under den senaste tiden hör definitivt Tomas Eriksson, docent, leg. läkare, specialist i allmän psykiatri. Tomas Eriksson spottar och fräser åt allt som heter psykoterapi och kastar ur sig mycket märkliga och okunniga påståenden.

I ett inlägg på Dagens Medicin den 22 april menar han att man bör ha en sund skepsis till KBT och att man bör tänka en gång till innan man massutbildar KBT-terapeuter, eftersom:

De vetenskapliga rapporter som åberopas till metodens försvar är svaga och långtifrån övertygande.

Tomas Erikssons befarar att entusiasmen över KBT skall komma att likna den som en gång rådde över psykodynamisk terapi. Han kastar ur sig att 4000 teraputer som utbildats i den terapiformen nu inte har någon naturlig arbetsmarknad, eftersom:

Numer är nästan alla nyanseade bedömare överens om att psykodynamisk psykoterapi inte är effektiv att bota någon enda psykisk sjukdom.

Inga referenser ges, ingen indikation om vilka dessa ”nyanserade bedömare” är, ingen kommentar om vilken typ av psykodynamisk psykoterapi som hänsyftas på eller vad som menas med att bota psykisk sjukdom. Som om detta okunniga smutskastande av psykoterapi i allmänhet och psykodynamisk psykoterapi i synnerhet inte vore nog, tar Tomas Eriksson åter till orda i Svenska Dagbladet under rubriken ”Psykodynamisk psykoterapi har ingen roll att spela”. Debattartikeln är en replik till Cullberg, m.fl. och den explicita agendan är åter att trycka till och göra ner psykoterapi i allmänhet och psykodynamisk sådan i synnerhet. Eftersom det inte finns oomtvistliga bevis för någon psykoterapiforms effektivit ställer Eriksson istället frågan om det finns någon psykoterapiform som är sämre än den andra. Med ett antal exempel på irrläror som enligt Eriksson lanserats av den psykodynamiska skolan menar han:

I själva verket är det sannolikt så att det är den hopplöshet som många patienter, anhöriga och läkare känt inför den psykodynamiska psykoterapin som berett väg för KBT. Entusiasmen inför denna terapiform bottnar nog mycket i att många är så trötta på de psykodynamiska resonemangen att de hälsar vad som helst som en välkommen ersättare. I jämförelse med den psykodynamiska terapin framstår KBT som en ganska harmlös behandling.

Är dessa debattartiklar skrivna bara för att provocera, eller uttrycker de någon sorts genuin ståndpunkt eller hållning i frågan? I den mån de är skrivna för att provocera uppfyller de helt sitt syfte. I den mån de är tänkta att uttrycka en genuin hållning i frågan blir jag förvånad och upprörd över hur en docent och specialistläkare kan uttrycka sig så onyanserat och okunnigt om sitt eget område – psykiatri. Och att dra fram det där med irrläror ter sig som ett riktigt skamgrepp när argumenten tryter. Pajkastning i sin tydligaste form. För att fullfölja det kunde man ju börja dra fram de irrläror som florerat inom läkarvetenskapen och påvisa dess ”skadlighet”. Det kommer inte att ske här. Tomas Erikssons debattartiklar är inget annat än ett eget personligt korståg mot psykodynamisk psykoterapi, något som varken gagnar debatten, yrkesverksamma inom området eller patienterna.